En vulkan Àr en öppning i jordskorpan dÀr smÀlt sten, gas och aska kan komma ut. Inuti jorden Àr det sÄ hett att stenar smÀlter! Den smÀlta stenen kallas magma.
Trycket frĂ„n gaser och het magma bygger upp sig under jorden. Till slut blir trycket sĂ„ stort att allt pressas upp genom vulkanen â som nĂ€r du skakar en lĂ€skflaska och öppnar korken!
Det finns tre huvudtyper: sköldvulkaner (breda och platta), stratovulkaner (höga och branta) och kalderavulkaner (enorma kratrar). Stratovulkaner Àr farligast med explosiva utbrott.
Aktiva vulkaner kan fÄ utbrott nÀr som helst. Sovande vulkaner har inte haft utbrott pÄ lÀnge men kan vakna igen. Utslocknade vulkaner kommer troligen aldrig ha utbrott igen.
Vid utbrott slungas aska högt upp i luften. Askan kan spridas runt hela jorden och till och med pÄverka klimatet! Tjocka asklager kan begrava hela stÀder.
Runt Stilla havet finns en ring av vulkaner som kallas Eldringen. HÀr finns 75% av alla aktiva vulkaner pÄ jorden och 90% av alla jordbÀvningar sker hÀr!
Vesuvius i Italien begravde staden Pompeji under aska Är 79. Tusentals mÀnniskor dog men staden bevarades perfekt under askan. Idag kan man besöka ruinerna!
Den islÀndska vulkanen fick utbrott 2010 och stoppade flygtrafiken i hela Europa i veckor! Askmolnet var sÄ stort att inga flygplan kunde flyga sÀkert.
Mount St. Helens i USA exploderade 1980. Hela bergets sida blÄstes bort! Utbrottet var 500 gÄnger starkare Àn atombomben över Hiroshima.
Krakatau i Indonesien fick ett enormt utbrott 1883. SmĂ€llen hördes 5000 kilometer bort â det högsta ljudet i modern historia! Det orsakade tsunamis och ett Ă„r utan sommar.
Kilauea pÄ Hawaii Àr en av vÀrldens mest aktiva vulkaner. Den har haft utbrott nÀstan utan uppehÄll sedan 1983! Lavan flödar lÄngsamt och skapar ny mark.
Mount Fuji i Japan Àr en sovande vulkan och Japans högsta berg. Senaste utbrottet var 1707. Miljontals mÀnniskor bor nÀra och forskare övervakar den noga.
Jordens yta Ă€r uppdelad i stora bitar som kallas tektoniska plattor â som pusselbitar! De flyter pĂ„ het, mjuk sten djupt under ytan och rör sig sakta, nĂ„gra centimeter per Ă„r.
NĂ€r plattor krockar bildas berg! Himalaya skapades nĂ€r Indiens platta kolliderade med Asiens platta. Bergskedjan vĂ€xer fortfarande â ungefĂ€r 1 centimeter per Ă„r.
Mitt i Atlanten glider plattor isĂ€r och ny havsbotten bildas av magma som trĂ€nger upp. Island ligger precis pĂ„ en sĂ„dan spricka â dĂ€rför har Island sĂ„ mĂ„nga vulkaner!
NÀr en havsbottenplatta möter en kontinentalplatta trycks havsbottenplattan ner under den andra. Det kallas subduktion och skapar djupa havsgravar och vulkaner.
Jorden har flera lager: skorpan (tunn yta), manteln (tjock och het), yttre kĂ€rnan (flytande metall) och inre kĂ€rnan (fast metall, het som solens yta â 5500°C!).
Alfred Wegener upptÀckte att kontinenterna rör sig. För 250 miljoner Är sedan satt alla ihop i Pangea. Om 250 miljoner Är kan de sitta ihop igen!
En jordbÀvning uppstÄr nÀr tektoniska plattor plötsligt rör sig. Energi som byggts upp i Äratal frigörs pÄ sekunder och marken skakar! Starkaste jordbÀvningen mÀtte 9,5 i Chile 1960.
JordbĂ€vningar mĂ€ts med Richterskalan. Under 3 kĂ€nns de knappt. Ăver 7 Ă€r förödande! Varje steg Ă€r 32 gĂ„nger starkare. En 8:a Ă€r alltsĂ„ 32 gĂ„nger starkare Ă€n en 7:a.
Epicentrum Àr platsen pÄ ytan rakt ovanför dÀr jordbÀvningen börjar. Fokus (eller hypocentrum) Àr punkten under jord dÀr den startar. Ju grundare, desto farligare!
I Japan och Kalifornien byggs hus som kan stÄ emot jordbÀvningar. De har flexibla stommar och dÀmpare. Byggnaden gungar med istÀllet för att kollapsa!
Mest lĂ€ngs Eldringen runt Stilla havet och i bergskedjor som Himalaya och Alperna. Sverige har sĂ€llan jordbĂ€vningar men det hĂ€nder â oftast i norra Sverige!
Seismografer mÀter vibrationer i marken. De kan upptÀcka jordbÀvningar pÄ andra sidan jorden! Forskare anvÀnder dem för att förstÄ jordens insida.
En tsunami Àr en jÀttevÄg som orsakas av jordbÀvningar eller vulkanutbrott under havet. Ute pÄ djupt hav mÀrks den knappt, men vid kusten kan vÄgen bli 30 meter hög!
En tsunami kan fĂ€rdas lika snabbt som ett flygplan â upp till 800 km/h ute pĂ„ havet! NĂ€ra land saktar den in men vĂ€xer istĂ€llet pĂ„ höjden. Den Ă€r en vĂ€gg av vatten.
En enorm tsunami drabbade Japan 2011 efter en jordbĂ€vning pĂ„ 9,1. VĂ„gor pĂ„ 40 meter slog in och orsakade kĂ€rnkraftsolyckan i Fukushima. Ăver 18 000 mĂ€nniskor dog.
Tsunamin i Indiska oceanen 2004 var en av de vĂ€rsta naturkatastroferna. Den drabbade 14 lĂ€nder och dödade över 230 000 mĂ€nniskor. Ăven Sverige förlorade medborgare.
Idag finns varningssystem med sensorer pÄ havsbotten. De kan ge varning timmar innan tsunamin nÄr land. I Japan övar man regelbundet evakuering.
Om havet plötsligt drar sig tillbaka lĂ„ngt frĂ„n stranden â spring uppĂ„t! Det Ă€r ett tecken pĂ„ att en tsunami Ă€r pĂ„ vĂ€g. Ta dig till högt belĂ€gen mark sĂ„ snabbt som möjligt.
SmĂ€lt sten under jorden kallas magma. NĂ€r den kommer ut ur vulkanen kallas den lava! Magma kan vara 700â1300°C het. Det Ă€r tillrĂ€ckligt varmt för att smĂ€lta metall.
Basaltlava Àr tunnflytande och rinner snabbt nedför berget. Den bildar breda, platta sköldvulkaner som pÄ Hawaii. Man kan ibland gÄ undan den, men den förstör allt i sin vÀg.
Rikitlava Àr tjockare och segare. Den bygger upp höga, branta vulkaner. Eftersom gasen har svÄrt att komma ut ur den sega lavan blir utbrotten explosiva och farliga!
NÀr lava svalnar bildas vulkanisk sten. Basalt Àr den vanligaste. Obsidian (vulkanglas) svalnade sÄ snabbt att den blev blank som glas! Pimpsten Àr sÄ lÀtt att den flyter pÄ vatten.
Vulkanjord Ă€r superbördig! Mineraler frĂ„n lavan gör jorden perfekt för odling. DĂ€rför bor mĂ„nga mĂ€nniskor nĂ€ra vulkaner trots risken â för att maten vĂ€xer sĂ„ bra.
Vulkaner ger oss gratis energi! Island anvÀnder hetta frÄn vulkaner för att vÀrma hus och göra el. Heta kÀllor och geysrar Àr populÀra turistattraktioner.
Testa vad du kan om vulkaner och jordbÀvningar! 10 frÄgor, 60 sekunder per frÄga.