NÀr du trÀffar nÄgon kan du sÀga "Hej!" och le. Titta personen i ögonen (eller pÄ nÀsan om det kÀnns svÄrt). Du kan ocksÄ vinka. Det visar att du Àr vÀnlig!
Det kan vara svÄrt att börja prata. Bra sÀtt: "Vad heter du?", "Vad gör du?" eller "Ska vi leka?" Du kan ocksÄ kommentera nÄgot ni bÄda ser: "Vilken cool tröja!"
NĂ€r nĂ„gon pratar â lyssna! Titta pĂ„ personen, nicka och vĂ€nta tills de Ă€r klara innan du pratar. Att lyssna visar att du bryr dig om vad den andra sĂ€ger.
I ett samtal turas man om att prata. Först pratar en person, sedan den andra. Om du mÀrker att du pratat lÀnge, frÄga: "Vad tycker du?" sÄ fÄr den andra prata.
Det Àr en ny elev i klassen. Hen sitter ensam pÄ rasten.
â Bra svar: GĂ„ fram, le och sĂ€g "Hej! Jag heter [ditt namn]. Vill du vara med och leka?"
Mammas kompis kommer pÄ besök.
â Bra svar: SĂ€g "Hej!" och kanske ta i hand om den vuxne strĂ€cker fram handen. Du behöver inte krama om du inte vill.
Munnen ler uppÄt, ögonen blir smala och "skrattar med". Kinderna lyfts. En glad person kanske skrattar, hoppar eller pratar glatt.
Mungiporna pekar nedÄt, ögonen kan vara blanka av tÄrar. Axlarna hÀnger. En ledsen person kan vara tyst, grÄta eller vilja vara ensam.
Ăgonbrynen dras ihop, munnen blir smal, ansiktet kan bli rött. En arg person kanske pratar högt, knyter nĂ€varna eller stampar med foten.
Ăgonen blir stora och runda, munnen öppnas. Kroppen kan bli stel eller darra. En rĂ€dd person kanske backar undan eller gömmer sig.
Ăgonbrynen höjs, ögonen blir stora, munnen öppnas till ett "O". FörvĂ„ning kan vara glad (en present!) eller orolig (nĂ„got ovĂ€ntat).
Titta pĂ„ ansiktet, rösten och kroppen. FrĂ„ga "Hur mĂ„r du?" om du Ă€r osĂ€ker. Det Ă€r OK att inte alltid veta â det viktiga Ă€r att du bryr dig!
Din kompis sitter och grÄter pÄ rasten.
â Bra svar: SĂ€tt dig bredvid, frĂ„ga "Hur mĂ„r du?" eller "Vad har hĂ€nt?" Ibland rĂ€cker det att bara sitta dĂ€r och visa att du bryr dig.
Alla kan inte göra allt samtidigt. NĂ€r vi vĂ€ntar pĂ„ vĂ„r tur visar vi respekt för andra. Det Ă€r rĂ€ttvist â alla fĂ„r sin chans!
I skolan rĂ€cker du upp handen och vĂ€ntar tills lĂ€raren sĂ€ger ditt namn. Prata inte rakt ut â det stör de andra. Din tur kommer!
I brÀdspel och lekar turas man om. Först din kompis, sedan du. Om du blir otÄlig kan du rÀkna tyst i huvudet eller titta pÄ vad de andra gör.
Att vÀnta kan vara svÄrt! TÀnk pÄ nÄgot roligt, ta djupa andetag, eller gör nÄgot med hÀnderna (rita, lek med en liten sak). Tiden gÄr fortare dÄ.
Du vill Äka rutschkana men det Àr lÄng kö.
â Bra svar: StĂ€ll dig sist i kön och vĂ€nta. Du kan prata med den som stĂ„r framför dig medan du vĂ€ntar. Att trĂ€ngas Ă€r inte OK.
Du vill berÀtta nÄgot spÀnnande men lÀraren pratar redan.
â Bra svar: RĂ€ck upp handen och vĂ€nta. Ditt spĂ€nnande finns kvar nĂ€r det blir din tur!
Att dela gör att alla blir glada. Om du delar med andra, delar de oftare med dig. Det skapar glÀdje och vÀnskap!
Om en kompis vill leka med din leksak, kan du sÀga "Du fÄr lÄna den en stund, sedan vill jag ha tillbaka den." SÄ delar ni rÀttvist.
Om du har godis och kompisar inte har â det Ă€r fint att dela! Men du behöver inte dela allt. Det Ă€r OK att sĂ€ga "Jag delar lite men sparar resten."
I skolan delar vi pennor, fÀrg och saxar. FrÄga "Kan jag lÄna den blÄ pennan?" och sÀg "Tack!" nÀr du fÄr den. LÀmna tillbaka den nÀr du Àr klar.
BĂ„de du och din kompis vill gunga, men det finns bara en gunga ledig.
â Bra svar: "Vi kan turas om! Du gungar först i 5 minuter, sedan jag." Eller gunga tillsammans om det gĂ„r.
En konflikt Ă€r nĂ€r tvĂ„ personer inte hĂ„ller med varandra. Det Ă€r helt normalt! Det viktiga Ă€r HUR man löser det â inte genom att skrika eller slĂ„ss.
Om du blir arg â stanna upp. Ta tre djupa andetag. RĂ€kna till tio. GĂ„ ivĂ€g en stund om du behöver. Det Ă€r lĂ€ttare att lösa problem nĂ€r man Ă€r lugn.
SĂ€g "Jag blev ledsen nĂ€r duâŠ" istĂ€llet för "DU ĂR DUM!" Jag-meddelanden berĂ€ttar hur du kĂ€nner utan att attackera den andra. Det fungerar mycket bĂ€ttre.
Ibland kan ingen fÄ exakt som de vill. Hitta en lösning som bÄda kan acceptera. "Jag vÀljer först nu, du vÀljer nÀsta gÄng" Àr en kompromiss.
Om ni inte kan lösa det sjĂ€lva â be en vuxen om hjĂ€lp. Det Ă€r INTE att skvallra. Det Ă€r smart att be om hjĂ€lp nĂ€r det behövs.
En kompis tar din penna utan att frÄga.
â Bra svar: SĂ€g lugnt: "Jag vill ha tillbaka min penna. FrĂ„ga mig nĂ€sta gĂ„ng sĂ„ kan du fĂ„ lĂ„na." Inte slĂ„ss eller skrika.
Du och en kompis tycker olika om reglerna i ett spel.
â Bra svar: "LĂ„t oss prata om reglerna innan vi börjar. Vi kan rösta eller turas om att bestĂ€mma regler."
En bra kompis lyssnar, delar, Àr snÀll och stÀller upp. En bra kompis tvingar dig aldrig att göra nÄgot du inte vill. VÀnskap ska kÀnnas bra!
Vill du bli kompis med nĂ„gon? Le, sĂ€g hej och frĂ„ga om ni ska göra nĂ„got ihop. Gemensamma intressen hjĂ€lper â frĂ„ga vad de tycker om!
Visa att du bryr dig. Kom ihÄg vad de berÀttar. FrÄga hur de mÄr. SÀg förlÄt om du gjort fel. SmÄ saker gör stor skillnad i en vÀnskap.
En kompis som alltid bestÀmmer, sÀger elaka saker, eller fÄr dig att mÄ dÄligt Àr inte en bra kompis. Du förtjÀnar vÀnner som behandlar dig vÀl.
Alla Ă€r olika â och det Ă€r bra! Kompisar behöver inte tycka om allt samma saker. Man kan lĂ€ra sig massor av nĂ„gon som Ă€r olik dig.
NĂ„gra barn leker men vill inte att ett annat barn ska vara med.
â Bra svar: SĂ€g "Hen kan vĂ€l vara med!" Att utesluta nĂ„gon gör ont. Var den som bjuder in â det gör dig till en fantastisk kompis.
Din kompis berÀttar en hemlighet och ber dig att inte berÀtta.
â Bra svar: HĂ„ll hemligheten â om den inte handlar om att nĂ„gon Ă€r i fara. DĂ„ ska du berĂ€tta för en vuxen, det Ă€r inte skvaller utan omsorg.
Testa vad du kan om sociala situationer! 10 frÄgor, 60 sekunder per frÄga.